Hur påverkar framtidens polisbrist samhället?

Häromdagen blev det klart att endast 651 sökande till polisutbildningen klarade kraven för att bli antagna. Totalt fanns 1020 utbildningsplatser. Detta innebär att i dessa tider av akut polisbrist så har vi alldeles för få nya poliser på väg ut för att upprätthålla lag, ordning och statens våldsmonopol i samhället.

Det är således inte bara intressant, utan angeläget att se hur Sverige kommer att lösa detta problem – förutsatt att den brottsliga utvecklingen fortsätter med samma tendenser som idag. Ta bara det faktum att Nationella bombskyddet ryckte ut på 121 sprängningar under förra året. Det var i snitt en sprängning var tredje dag, framför allt i den södra delen utav landet.

Sverige står med andra ord inför stora utmaningar. Ska vi gissa på att det inte kommer att lugna ned sig gällande antal brottmål i Göteborg inom den närmaste framtiden?

Därför är det så viktigt att det lätt slumrande civilsamhället vaknar till liv igen i Sverige.

Ta initiativ så som grannsamverkan där ett samhälle hjälps åt med att hålla ett vakande öga på vad som händer i nejderna. Gissningsvis kommer sådana här rörelser att växa, framför allt ute på landsbygden dit lagens långa arm kan ta lång tid på sig att nå ut till de drabbade.
Genom att organisera sig tillsammans kan ett samhälle – stort som litet – ha kraften att proaktivt kunna verka för att det blir säkrare på hemorten. 

Med andra ord kommer tillit att vara en av de stora valutorna under detta 20-tal. Ju osäkrare samhället blir, desto mer beroende blir vi människor av att kunna lita på den som bor nästgårds. 
Ur detta perspektiv ser vi nu en återgång till ett tidigare Sverige. Ett Sverige där vi åter börjar stärka limmet mellan medborgarna när statens våldsmonopol ser ut att stå på allt skakigare fundament.
Vi går således en dynamisk framtid till mötes.